Läste nyss en artikel i SvD om ett föräldrapar som har valt att inte berätta för någon om deras 2,5- åring är pojke eller flicka för att inte barnet ska bli bemött på ett speciellt sätt. Jag tycker att det är tufft att göra så, för visst finns det många, speciellt äldre (upplever jag) som behandlar pojkar och flickor olika. Skulle gärna vilja veta bl a om detta föräldrapar upplever att han/hon leker mest med dockor om det är en tjej eller bilar om det är en kille.
Jag och maken som fick tvillingar (pojke och flicka) som första gemensamma barn och båda har varit hemma under hela deras uppväxt hittills (de är 6 år) tror att mycket av barnens beteende är genetiskt. Både jag och maken lagar mat, lagar cyklar, byter däck mm mm, men pojken gör mer "klassiska" killsaker och tjejen tjejsaker. De har hela tiden haft tillgång till dockor, bilar och vagnar och det har varit tydligt vad de har valt. Deras 3 småbröder som kommit efter har nog prövat både att klä ut sig till prinsessa och leka med dockor, men mest är det bilkörning som gäller.
Kommentera gärna.
Välkommen till vår officiella blogg för www.kotteshoppen.se
Här kan ni ta del av våra pressreleaser samt följa våra nyheter kring vårt sortiment.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Eller...
Bloggar vi rekommenderar
Inlägg
Kommentarer
1 kommentar:
Så ditt "tror att mycket av barnens beteende är genetiskt" baseras på två individer. Hur kan bilkörning vara genetiskt, bilar har funnits i ca 100 år. Och det faktum att det funnits tillgång till en uppsjö leksaker och att ni båda varit hemma lika mycket säger inget om hur ni bemött barnen när de valt leksaker eller hur ni själva har introducerat lek. Undersökningar har frågat förskolepersonal om hur de behandlare flickor respektive pojkar. De brukar svara att de bemöter dem likadant. Men tar de dit en kamera och filmar dem i deras arbete är det inte helt ovanligt att de själva får se hur olika personalen behandlar pojkar respektive flickor. Tilltal, uppmärksamhet, introduktion till lekar mm.
Jag tror att man skall akta sig för att påstå att saker är genetiskt betingade utan belägg. Vad gäller då för de barn som inte följer mallen, har de genfel? De barnen kommer bemötas utifrån den fastställda förväntade könsmallen och kan känna sig väldigt "fel" och en känsla av att "inte vara som andra".
Skicka en kommentar