Potträna med Barnböcker!

Har du sett en Pottbok? Inte? Så här ser den ut. Med vadderad "toalettring" på omslaget och belöningsklistermärken för att barn ska tycka att det är roligt och uppmuntrande att sluta med blöja.

Själv har jag pottränat mina sex barn sedan de lärde sig att sitta i tidig ålder, så det blev en naturlig del. Rätt jobbigt förstås, men i efterhand tyckte jag att det var värt det. Mest troligen också lättare för mig eftersom våra första barn var tvillingar, som satt tillsammans på varsin potta och hade rätt trevligt. De 2 yngsta barnen föredrog dock att sätta sig direkt på toaletten med en iläggring på toalettstolen. Antagligen för att de tyckte att det var ju ingen annan i vår stora familj som satt på pottan och de ville göra som alla andra.

Boken har 14 sidor och är Rolig och inspirerande För barn som ska börja potträna.
Format: 210 x 210 x 14

Ursprunglig Lek med barn!

Läste just en mycket intressant artikel "Han leker världen trygg" i Good News Magazine. Inte nypublicerad, så kanske har du sett den förut. För mig var det första gången jag läste den och jag tänkte först, ärligt talat, vilken annorlunda man. Utifrån hur han måste ha uppfattas av andra där han i olika miljöer har gått på alla fyra helt tyst. Ju mer jag läste och jämförde med mina egna 6 barn, desto mer förstod jag.

Mannen som står att läsa om i artikeln har under nästan hela sin livstid undersökt den Ursprungliga leken. När man läser artikeln kan man se att både människor och djur har ett liknande lekbeteende i grunden. Han berättar hur han har stått på alla 4 och det snabbt kommit barn som har klättrat och klängt och haft kul på honom och att det har fungerat likadant på vargar. Många är vi som sett apor på zoo tumla runt med varandra, speciellt ungarna.

Det fick mig själv att tänka. Hur ofta sätter jag mig bara ner helt avslappnat och leker med mina barn, utan att ha något i händerna? Mina sex barn föddes inom 7 år och 3 månader och Jodå, med de första barnen, tvillingarna som föddes för snart 12 år sedan, kan jag säga att jag lekt rätt mycket med och också 10 åringen som föddes efter dem. De 3 yngsta barnen har roat sig mest tillsammans med syskonen och förstås haft jättekul också, men hur leker de då? 4-åringen hoppar gärna upp på mina axlar eller rygg om jag sätter mig på golvet eller i soffan. Han skrattar glatt och tycker att det är jättekul. Ser ofta också att han gärna rullar runt på golvet med 7-åringen någon gång då och då och busar. Lägger maken sig på golvet, som han så många gånger gör pg a sina ryggproblem, så gissa vem som är där - Jo, 4-åringen förstås! Ganska roligt när jag tänker efter pg a att min yngsta son är ju den som har mest av barnasinnet kvar. Med de större barnen har det vuxit bort mer. Fram för mer ursprunglig lek för att kunna ha kul och slappna av med sina barn! Själv ska jag aldrig säga till honom att hoppa av när han kommer upp på mina axlar eller rygg utan ge mig tid att mysa.

Lite konstig uppmaning med tanke på att vi driver webbshop med leksaker, men det ena behöver inte utesluta det andra. Ibland måste man ju  tyvärr tvätta, diska och städa också....

Unisex - För pojke och flicka.

Läste nyss en artikel i SvD om ett föräldrapar som har valt att inte berätta för någon om deras 2,5- åring är pojke eller flicka för att inte barnet ska bli bemött på ett speciellt sätt. Jag tycker att det är tufft att göra så, för visst finns det många, speciellt äldre (upplever jag) som behandlar pojkar och flickor olika. Skulle gärna vilja veta bl a om detta föräldrapar upplever att han/hon leker mest med dockor om det är en tjej eller bilar om det är en kille.

Jag och maken som fick tvillingar (pojke och flicka) som första gemensamma barn och båda har varit hemma under hela deras uppväxt hittills (de är 6 år) tror att mycket av barnens beteende är genetiskt. Både jag och maken lagar mat, lagar cyklar, byter däck mm mm, men pojken gör mer "klassiska" killsaker och tjejen tjejsaker. De har hela tiden haft tillgång till dockor, bilar och vagnar och det har varit tydligt vad de har valt. Deras 3 småbröder som kommit efter har nog prövat både att klä ut sig till prinsessa och leka med dockor, men mest är det bilkörning som gäller.

Kommentera gärna.

Könsneutrala namn

Vet du inte vad barnet har för kön och vill ha ett namn innan babyn föds? Ja, då finns det 170 namn som både pojke och flicka kan heta (se artikel). När jag väntade barn ville jag att han skulle heta Nike om det blev en grabb, tills någon sa mig att det var ett kvinnonamn och att det kunde han ju inte heta?! Kanske är det numera könsneutralt?

När vår 4:e pojke kom fick han heta Vilmer (Vill Mer). Något som verkligen passar den lille, envisa killen (1,5 år) i dagsläget. Andra roliga namn är Helmer (Häll mer), Vilgot (Vill Gott) och Vilbur (Vill Bur). Kan du hjälpa mig komma på fler?

Har du tänkt på hur många namn det är som har dubbel betydelse? T ex Ester, Björn, Tom, Axel, Frans, Knut, Runa, Klara för att nämna några. Vår dotter heter Klara och när hon var ca 2,5 år och hade tävling med tvillingbrorsan Kalle, frågade han: - Mamma, varför säger du aldrig Kalle, Färdiga, Gå? Så då fick det bli det ett tag.

Veckans Tvillingar!

I Expressen på Allt om Barn finns en TvillingBlogg där de varje vecka lägger in Veckans Tvillingar. I veckan är det Kalle och Klara som brukar fotas här på Kotteshoppen.se

Namntrender.

Under 2008 blev Maja och Lukas de mest populära namnen. Lukas har varit på topp förut, men Milo och Sigge är nya namn som kommer i raketfart. På tjejsidan är det Joline och Iris. (Se artikel). Gamla namn, udda namn, bibliska namn eller släktnamn är det som gäller. Helst ska man hitta på ett eget.

Jag känner 2 familjer här i Byn som har valt att döpa alla sina barn med bibliska namn. Själva valde vi att döpa efter farfar, farfarsfar och 2 gamla namn. Våra första son heter Kalle, efter farfar så tvillingsyrran fick heta Klara, vilket gjorde att många trodde att de hette Kalle och Kajsa. Då hade det väl bara varit att byta efternamn till Anka? 3:e barnet heter Nilo, efter farfarsfar. Många inom sjukvården reagerar på namnet och säger att de tycker att det är fint. När det 4:e barnet skulle få sitt namn 2 sista fick gamla namn och lite roligt var det när vi fick vår 4:e pojke. Då hade vi svårt att välja mellan Nils och Ville. Eftersom det var ishockey-vm gjorde vi så att om Sverige vann skulle det bli Nils och om Finland vann Ville. Det blev Nils. När vårt 5:e barnet kom, vår 4:e pojke, hände något kul. Vi fick namnlistor av släk och vänner :)!

Mest Besökare på Babyblogg

Sedan ett tag tillbaka ligger min personliga blogg Livet med 5 barn under 6 år på 1:a plats över de mest besökta bloggarna på Babyblogg. Du är Välkommen att följa med lite i min privata värld om du vill. Ett liv som jag älskar fastän det kanske inte alltid låter så.

Livet med 5 barn under 6 år!
Inom loppet av 5 år hade jag fött 5 barn. De senaste 6 åren har jag varit gravid 3 år och ammat snart 4 år. Barnen är tvillingar f. 2002 (kille+tjej), f. 2004 (kille), f. 2006 (kille) och lillen f. 2007. Till familjen räknar jag också makens 3 barn f. 1986, 1988 och 1991, men de bor inte hos oss.

Gravid?

Många vet redan innan mensen uteblir att de är gravida. De får symptom som trötthet, ömmande bröst och kanske illamående. Se fler tidiga tecken på att du är gravid i denna artikel från alltombarn.se.

Själv måste jag säga att ingen av mina 4 graviditeter har visat sig speciellt tidigt. Först när mensen uteblivit och jag har kollat med graviditetssticka har jag förstått. Senare däremot har jag fått nästan alla tecken. Med mina första barn, tvillingarna trodde mina jobbarkompisar att jag hade anorexia och då var jag i vecka 18! Hade gått ner 4 kg för jag mådde så dåligt och spydde och hade mig första månaderna. Sista månaderna har vid varje graviditet präglats av en halsbränna som heter duga som kändes som om jag kunde spruta eld och gav en hemsk hosta. Hur har du mått? Kommentera gärna.

Tips på Potträning!

Jag har tränat 5 barn att gå på pottan hittills och tycker att det har gått jättebra med 3 st, 1 är för liten än och den 5:e tog det lite längre tid, samt att det blev ett par bakslag.

Till att börja med har jag alltid satt dem på pottan så snart de har kunnat börja sitta ordentligt, 6-8 månader. Visst har det varit en hel del jobb, men jag tycker att det har varit värt det att de har blivit torrare fortare. Mina barn har säkert också haft motivation av varandra eftersom de första var tvillingar och de satt och pratade och sjöng på pottan. Sedan var de ju bara 2,5 år när 3:e började sitta på pottan så han ville ju göra som storasyskonen, vilket i sin tur ledde till att 4:e barnet, 2-åringen i stort sett skippade pottan och satte sig och balanserade på toan istället.

Mina tips till potträning:
*Börja sätta dem på pottan när de kan sitta ordentligt.
*Prova att sätta dem på pottan efter maten. Ofta händer det saker.
*Gör det roligt att sitta på pottan (sjung eller läs).

Om det inte hjälper så ta till hjälpmedel som My Wee Friend (ett klistermärke som man klistrar i pottan och som visar en figur när barnet kissar).

Totalvägrar barnet? Kanske vill det sitta på toan, som mamma och pappa istället. Skaffa toasits som man kan lägga på toan med mindre hål, men om barnet ändå inte vill....vänta och pröva när barnet blivit äldre. I denna artikel (klickbar länk) hittar du fler tips.

Lycka till!

Genusforskningens Drömfamilj!

Webbredaktören och hennes mans förstfödda barn tillsammans var en pojke och flicka (tvillingar). Vilket har inneburit att de redan från första dag har haft leksaker som är typiska "tjejleksaker" och "killeksaker". Under hela deras uppväxt har båda två varit hemma och delat på hushållssysslor och arbete. Efter tvillingarna har det kommit 3 killar. Vad de leker mest med och är mest intresserade av vet vi mycket väl och också vår åsikt om att killar och tjejer är olika redan vid födseln. Läs mer om diskussioner om detta här.

Har ditt barn en låtsaskompis?

Det är ditt barn i så fall inte ensam om. Enligt en lektor i denna artikel har varannat barn en låtsaskompis. Något som hon bara ser som en fördel.

Hemma Hos denna webbredaktör har det inte bott någon enda låtsaskompis vad jag hört, men det kanske beror på att det alltid har funnits någon att leka med och att alla har varit så jämnålder (alla 5 barn födda inom loppet av 5 år) och att de första barnen var tvillingar, så de har alltid haft någon "fysisk" lekkamrat. Eller kanske beror det på att barnen tycker att det är nog trångt ändå så att de inte behöver ha en till "låtsas"kompis som ska rymmas vid bordet, i soffan osv. när vi är 7 i familjen?