Uppfostringsknep!

Ja, tyvärr hjälper det ju oftast inte så bra med tjat, men ibland är det ju det enda man orkar göra. I det tillfället får man tänka om. Nu finns det en Trappa som man kan uppfostra med! Låter det konstigt? Kolla in artikeln i Aftonbladet, men läs färdigt först hur jag brukar gå tillväga med mina barn.


Eftersom jag inte är utbildad pedagog utan bara vanlig mamma, som försöker få HELA familjen att hjälpa till med hushållsarbetet, vill jag reservera mig för om detta är pedagogiskt riktigt eller ej, men det fungerar i alla fall!


Barnen som är 1,5 år (han är befriad), 3 år, 4 år och tvillingarna 6 år får städa sina rum varje lördag innan det blir tal om lördagsgodis eller Pokemonkort (i 6-årige killens fall). Vill de sedan ha mer godis eller kort får de också vika tvätt och para ihop udda sockar. Det är faktiskt ganska kul för att 6-åringarna frågar själv var tvätten eller sockarna är och vill verkligen göra det :).

4-åringen har själv börjat plocka ur Diskmaskinen och 3-åringen brukar lägga i och dra ur tvättmaskinen. Det tycker han är kul. 1,5 åringen rycks med och plockar också upp saker och lägger i lådor för att i nästa sekund välta ut allt, till allas förargelse, men så har de alla gjort. Man får inte heller glömma bort att de minsta (de som är 4, 3 och 1,5 år) behöver att jag är med dem och "guidar" deras städning). I alla fall de två minsta är för små än för att ta sådana intiativ.


Nu skulle man ju kunna tro att vi har välstädat hemma efter att ha läst detta, men alla som har varit här vet att så är inte fallet. Om vi städar i vardagsrummet drar någon ut saker i snabbare takt i köket. Därför har jag också gjort så att man får + (plus, i vår köksalmenacka=mer godis eller peng) när man städat extra och tanken är att innan det är dax för tv ska alla ha hjälpts åt att plocka upp från golvet. Något som jag ibland inte orkar styra upp eller så har de hunnit sätta sig lugnt i soffan och då "väcker jag inte den björn som sover" om ni förstår vad jag menar.

Min önskan är att jag och (förhoppningsvis maken också) får in rutin på detta för vi är många som kan stöka till, men också många som kan plocka ihop, så när man får alla hjul att rulla så går det av bara farten. Tror tyvärr inte att Trappan i artikeln fungerar på maken för han gör gärna annat medan vi andra städar (inte för det sagt att han inte städar, men han städar när hans kropp (pg a sjukdom) tillåter).

Nackdelar med många barn!

Ni som följer vår blogg vet att min man har 8 barn och jag har 5 (han började lite före mig kan man säga). Jag älskar verkligen att vara stor familj och varje barn har varit planerat, så det positiva överväger definitivt det negativa.


När andra frågar mig hur jag orkar brukar jag alltid säga att det är så otroligt olika hur man har det i familjen. En kvinna som är hemma själv med 3 barn pg a maken jobbar mycket kan ju ha det ännu jobbigare än mig som har 5 små barn, eget företag och maken hemma pg a sjukdom. Jag har i alla fall oftast möjligheten att gå undan om det blir för påfrestande, vilket jag tycker är viktigt. Samtidigt som det förstås helt beror på vilket socialt nätverk man har med barnvakter, antal timmar med barnomsorg, ålder på barnen och bostadsort (vad gäller ekonomin för boendet+maten). Människor som tycker att det är konstigt utgår nog oftast från sin egen situation, där det kanske inte skulle fungera.


Senaste tiden har jag dock funderat på om det är tokigt att skaffa många barn, endast pg a att jag tycker att vi lever i ett så materialistiskt samhälle! Många barn åker utomlands, har dyra, fina leksaker, märkeskläder samt går på den ena aktiviteten efter den andra. Något som oftast inte är möjligt med många barn. När de är små bryr de sig inte, men jag ser redan nu att mina äldsta, 6-åriga tvillingarna, som går i förkoleklass blir berörda och frågar varför inte vi gör sådana saker som deras kompisar gör. Många av deras kompisar är bara 4 i familjen och har heltidsarbetande föräldrar. Jag försöker förmedla för dem vad jag tycker är viktigt i livet och än så länge känns det som de håller med, men hur länge?


Jag är därför så tacksam till tv-serien Annorlunda Familjen eftersom alla mina barn älskar att se att andra familjer också kan vara många. När vi frågar om de vill ha syskon så ropar de:
-Jaaa!

I Annorlunda Familjen är 10barnsföräldrarna Tina och Jörgen med. Jag tycker att de utstrålar den lycka jag och min man känner över att vara stor familj. Här kan du läsa hur de tycker att de bemöts samt lite fakta om storfamiljer. Du har säkert hört talas om Curlingfamilj, men vet du vad en Bowlingfamilj är?

Följ gärna med till min privata blogg Livet med 5 barn under 6 år.